Jag älskar att städa. Låter kanske helt sjukt. Men jag gör det. Likaså älskar jag allt som hör därtill.
Doftljus, sprayer av alla olika slag och doftsprayer osv.
Idag är dock en sån dag jag känner kraftigt att nån annan kan komma hit och städa. Det tar liksom aldrig slut. Jag städade alltid igår också. Ska jag behöva städa idag igen då. Känns konstigt…?!
Hur som haver har jag bara några kvadratmetrar kvar. Tungt. Städningen idag känns som ett oändligt marathonlopp. Jag kommer aldrig komma fram och det enda jag vill är att stanna vid vätskekontrollen.
Jag viker kläder. Orkar inte mer. Jag tvättar. Orkar inte hänga den. Vetskapen om att jag måste göra om allt återigen får man att vilja gå och bajsa. Dammsugaren kommer åka fram igen exakt 18:13 då har Marley ätit klart.
Jag orkar inte heller att inte städa klart allt känns sjukt moment22.
När jag har städat klart kan jag lägga mer ner en stund och bara vara. Planera sommaren. Flanera runt i mina tankar då jag är på en strand. Provar på olika rose-viner. Grillar massa kött. Eller kanske hinner jag se ett avsnitt av familjen storrumpa.
Nej Tilde! Vakna upp du ska hämta Marley. Handla och laga middag. Vad tror du? Born to fucking be alive…
Jaha, så vad fan ska man äta?! Den ständiga frågan. Okoncentrerat glider man runt i mataffären med en unge som välter allt. Hungrig som en varg och med tassarna i godispåsen fattar man inte varför ingen bara kommer hem och lagar maten????
Idag regnar det. Det får bli något färdigt. Det får man. Jag tar och gör så.
Måste hinna ringa massa samtal också. Jobbigt när man inte är någon telefontalare. Kan inte man smsa till försäkringskassan?! Skulle kännas fest idag faktiskt. Enkelt. Skönt. Slippa telefonkö framförallt.
Nej nu måste jag städa klart. Inte sitta här på toaletten och titta på maskinen som snurrar.
Helt tvättmaskins-hypnotiserad tar jag tag i detta. Vad kul jag ska ha..
Kul. Kul. Kul. Vi hörs när barnen somnat in.
HÄR VILL JAG VARA NÄR JAG STÄDAT KLART. BESTÄMMER DET.
