Jag kommer så väl ihåg när det var dags att ta sitt gruppfoto med sina vänner,både när man gick på dagis och i skolan. Icke att förglömma även det individuella fotot.
Hur man omsorgsfullt la fram sina bästa kläder kvällen innan. Hur det lite pirrade i magen när man låg i sin säng och försökte sova.
På morgonen gjorde man iordning sig lite extra noga. Allt skulle vara perfekt. En fläta,en stylad lugg eller en fin rosett i sitt hår.
När man kom på morgonen var alla så fina. Killarna hade strukna skjortor och tjejerna i sina gå-bort-kläder. Dagen med det stora extra!
För ett tag sen var det dags för mina barn att ta sitt foto. Mingus i sin nya skola och Marley på förskolan.
Alla barnen var så fina. Jag drabbades av en emotionell-tripp,ett virrvarr i magen och tårfyllda ögon. Allt var så gulligt,att se småfolket trippa runt i sina klänningar och inbakade flätor och dagisfröknarna som gjort sig lika fina fick mig att dö sötdöden.
Marley hade hängslebyxor och sitt älskade halsband. Asså!
Häromdagen kom bilderna och jag kunde igen få tårfyllda ögon och dö sötdöden återigen. Stolt!
Min fina kille som blivit så stor. Så fort.
Tänk att jag fått så fina barn,så enkla att älska. Lyckliga jag!
Härlig blogg du har! Har du intressse för hälsa så kika gärna in på min blogg:)
Vackra lilla flicke och gossebarn! Har i England ar det skol-uniform som galler aven pa skolfotona..
Din blogg ar en frisk flakt bland alla ytliga mode bloggar x